50 min
Patientberättelsen
Möte 3
Se personen
Börja
Avbryt
Detta kommer vi att göra under de kommande 50 minuterna:
Få en introduktion till begreppet Se personen.
Dela lärdomar från vardagen.
Diskutera förbättringar.
Stärka patientberättelsen i vår verksamhet.
Prata om våra lärdomar.
Gruppledaren läser högt
Det här är det tredje kurstillfället i patientberättelse-modulen. Vi kommer få en introduktion till vad som menas med se personen och vi delar våra lärdomar från vardagen med varandra. Vi ska komma fram till förändringar att börja arbeta med i vår verksamhet.
Vi kommer få introduktion till hur vi kan fortsätta arbeta med att stärka patientberättelsen i vår verksamhet och hur vi kan mäta förändringen.
Lyssna tillsammans och häng med i texten nedan
En patient är alltid en person, men en person är inte alltid en patient.
I kontakt med hälso- och sjukvård, samt omsorg är vi patienter, men vi är självklart så mycket mer. Om du får en bild av patienten som person kan du också ge en bättre vård, behandling och omsorg. Vad är det som kan motivera personen att förbättra sin hälsa? Hur lever personen och vilka är förutsättningarna? En del i patientberättelsen är att förstå patientens upplevelse av sitt tillstånd. En lika viktig del är att förstå personen utöver sin sjukdomsbild.
Ofta koncentrerar sig personal på patientens behov, det som personen lider av, det personen inte kan eller det personen behöver hjälp med. Det är visserligen en viktig del av vård, behandling och omsorg, men det är också ovärderligt att förstå personens möjligheter, resurser och vilja. Det kan exempelvis vara personliga egenskaper som stärker patienten eller en önskan att kunna återvända till vissa aktiviteter. Det kan vara närstående som stöttar eller en aktiv livsstil som kan underlätta återhämtning.
Att hjälpa patienter att lyfta fram sina förmågor kan också vara stärkande och läkande för patienterna. Det blir tydligare för dem hur de kan bidra i sin vård, rehabilitering eller omsorg. Om allt fokus istället läggs på personalens expertis är risken att patienten inte litar på de egna förmågorna och blir passiv.
Patienterna kanske berättar om behov eller resurser, såsom att de brukade träna mycket och vill komma i form igen så snart som möjligt. Det kan också vara sådant som du observerar, exempelvis om det finns närstående på plats och om de är engagerade och stöttande eller oroliga och obekväma i situationen. Ibland är det egenskaper som du märker över tid, såsom att en patient visar en väldig vilja och beslutsamhet och kämpar sig igenom utmaningar. Vid vissa tillfällen är det tydligt vad patienten berättar eller vad det är du ser, men ofta behöver du tolka och analysera. Det är viktigt att ta sig tid och dokumentera patientberättelsen så nära inpå alla möten med patienter som möjligt så att inget viktigt går förlorat.
När någon blir sjuk eller förstår att de behöver anpassa sitt liv, ändras ofta livsprioriteringar och relationer. Även när hälsan är oförändrad går vi alla in i olika skeden i livet där våra behov, förutsättningar och motivation förändras. Patientberättelsen ska därför inte vara statisk, utan något som vi fortsätter bygga på och fördjupa tillsammans.
Under förra mötet valde vi varsin situation då vi skulle öva på att ta reda på patientens livssituation för att få en bild av personen. Vi fokuserade på följande påstående:
D. Se personen
Vi förstår patientens livssituation, personliga förmågor och förutsättningar.
Nu ska vi diskutera i grupp hur vi tillsammans kan bli bättre på att se personen och ta tillvara på det i arbetet. Vad kan vi börja göra annorlunda?
Nu har vi snart avslutat modul 2 om patientberättelsen och ska börja införa förändringarna i det dagliga arbetet. Nu ska vi få några tips som hjälper oss på vägen.
Lyssna tillsammans och häng med i texten nedan
1. Gör er situationskarta synlig
Sätt upp er situationskarta och lista på förändringar på en synlig plats så ni kan påminna er själva och varandra. Berätta gärna också om hur ni reflekterat kring situationskartan och om de förändringar ni kommit överens om för andra kollegor. Ju fler ni är som arbetar mot samma mål, desto enklare kommer arbetet bli och desto större skillnad kommer ni göra. Era kollegor kommer säkert också kunna komplettera med fler bra tankar och förslag.
Lyssna tillsammans och häng med i texten nedan
2. Kom ihåg att det är en resa
Förändring sker ofta i små steg. Ibland blir det två steg fram och ett steg tillbaka. Då kan det vara viktigt att påminna sig om att det är en resa och att varje liten förbättring kan vara mycket värt. Ni som grupp kan hjälpa med att uppmuntra och påminna varandra.
I den här modulen har ni valt ut specifika situationer där ni ska genomföra förändring. Återkom också gärna till situationskartan efter några veckor. Kanske vill ni byta ut en rosa postit-lapp till en gul, eller en gul lapp till en grön? Kanske har ni kommit på något annat som fungerar mycket bättre? Det är viktigt att stanna upp och reflektera, för att både kunna förbättra och fira framgångar.
Fortsätt också att tänka på om det finns andra situationer där ni kan bli mer personcentrerade. Personcentrering handlar inte om att arbeta på ett visst sätt i en enskild situation utan är ett övergripande förhållningssätt. Vi kan hela tiden hitta situationer och tillvägagångssätt som hjälper oss bli mer personcentrerade.
Prova er fram och glöm inte att dela det ni lär er med varandra.
Lyssna tillsammans och häng med i texten nedan
3. Sätt mål och mät förändring
Vad är målet med det vi gör? Hur vet vi om det vi gör faktiskt förbättrar? Det är alltid bra att vara så tydliga som möjligt med vad vi vill uppnå och systematiskt följa upp hur det går.
Börja med att identifiera vilka era mål är. För just patientberättelsen är kanske ett mål att vi förstår patientens upplevelse av sitt tillstånd. Eller att vi vet hur deras livssituation och vardag ser ut, eller vad deras önskemål och förutsättningar är. Eller att patienten vet vilka egenskaper och resurser som kan ses som styrkor och möjligheter i sin egen vård. Eller om personal dokumenterar och delar patientberättelsen bättre och mer effektivt mellan teammedlemmar, avdelningar och enheter.
Kom sen överens om vad som ska mätas och hur det kan följas upp. Det kan vara att vi frågar patienter muntligt eller med ett enkelt formulär med enkla frågor: Förstår personalen hur du upplever din situation nu? Känner personalen till hur din livssituation ser ut? Känner du att du behöver repetera samma information ofta? Eller andra frågor som hjälper oss förstå. Ett annat sätt att följa upp är frågor till personalen. Antingen som en checklista där vi utvärderar vad vi faktiskt vet om patienten och hur vi tagit tillvara på det. Eller som mer öppna reflektioner och diskussioner vi har tillsammans över en fika.
Ytterligare ett sätt är att mäta mer konkreta händelser. Hur ofta säger en patient eller närstående att de redan berättat om något för en kollega? Hur ofta märker vi att viss viktig information om patienten saknas som vi borde ha frågat patienten eller närstående om tidigare?
Slutligen bör ni besluta vilka som ansvarar för att följa upp och se till att lärdomar delas med kollegor. Ta gärna hjälp av er verksamhetschef eller huvudansvarig på er avdelning för att besluta detta. Se också till att ni mäter och utvärderar nuläget så att ni har något att jämföra med sen när ni påbörjat er förändring.
Vad har varit den viktigaste lärdomen för dig under denna utbildning?
Tänk i tystnad och skriv en mening om detta, gärna med ett exempel.
Vad har varit den viktigaste lärdomen för dig under denna utbildning?
Ni är nu klara med den andra modulen i denna utbildning. Nästa modul har fokus på dokumentation.
Bra jobbat!